KG Holgersson (2009)
Skrivet av Jenny Persson 2009-11-22 21:54
KG Holgersson gästade Umåker i mars 2009 för att dels marknadsföra sin bok "Mitt liv och mina hästar" som nyss hade kommit ut men också för att tala om sin filosofi när det gäller hästen och träning av den. Han har ju som de flesta vet ett helt livs erfarenhet av att träna travhästar och var på sin tid ett slags innovatör när det gällde många av de träningsmetoder som idag ses som självklara i branschen. Inför ca 80 personer på Umåkers läktare börjar "Holger" just med den vanligaste träningsformen, intervaller, något han var bland de första att utöva.
- Jag brukar inte gå in på djupet om hur intervallerna ska utföras, alla har sin idé om det och resultaten visar om det funkar, säger han krasst. Det som sitter kvar efter att ha lyssnat på Holger är nog mest hans känsla och respekt för hästen som samarbetspartner och kompis. Det är ett budskap väl värt att sprida!
Travhästen har bytt från högerhänt till vänsterhänt
Travhästen tränas ju relativt hårt om man jämför med många andra raser. Holger menar att rasen har bytt karaktär under åren. För 30-40 år sedan var de flesta "högerhänta" och hade det svårast i kurvorna. Nu är de flesta "vänsterhänta", eller vänsterförböjda som Holger anser vara rätt vokabulär, och har svårare att byta till rakbaneteknik från kurvan. Att hästar är "ensidiga" i sitt arbete märks tydligt för de som har kört parhästar och inte har selat ut rätt häst på rätt sida....,säger han.
- Star´s Pride, Florican och Hoot Mon var alldelels förfärligt vänsterhänta och Pershing t ex kom aldrig ned på innerspår för att han var så vänsterställd. Vänsterhänta hästar är nästan alltid intåade. Han går till och med så långt att han tycker att avelsvärderingsnämnden bör ange om hingsten är en vänster- eller högerhäst. Just nu har han Yankee Glide-avkommor som sina favoriter. De är vänstersneda men mycket kloka och lätta att rakrikta med korrekt körning. När det handlar om kuskar så är Bazire och Kontio hans favoriter och man kan lugnt säga att det inte är många som passerar hans skarpa nålsöga för körhand...
Han berättar att utomlands används ofta något som kallas 1/2-stänger, en halv huvudstång som aldrig appliceras på selen utan tejpas fast på tömmen. Lite senare under föreläsningen berättar han också om sin uppfinning som han anser vara mycket bättre än både murphybländare och huvudstång om hästen springer snett med huvudet. Det är en bettplatta i hårdpapp el tunn playwood av storlek ungefär som ett kaffefat som han sätter som bettplatta. Den måste alltså ha ett hål i mitten och en skåra så att du kan trä den på bettet. För att hålla plattan på plats så bör man tejpa eller "låsa" den på något sätt.
En vänstertömd/vänsterställd häst ska ha plattan på höger sida och tvärtom. (En högertömd häst drar sig ofta till vänster när du "släpper" tömmarna och en vänstertömd häst drar sig åt höger. Reds anm.)
Just nu strävar Holger efter en vokabulär som alla kan förstå. Travsporten har ett mindre ordförråd än ridsporten och han anser att behovet är stort att utveckla detta för att alla ska tala samma språk och exakt veta vad man beskriver. Därför önskar han att publiken är nyfiken och lägger sig i och frågar! Egentligen så ville han skriva en annan bok, nämligen den om hur man KÖR häst på rätt sätt, därav jakten på beskrivande ord. Men han böjde sig för expertisen och valde att först presentera sig själv i den första boken. Bok nummer två blir alltså den han egentligen hade tänkt skriva och beräknas komma ut i slutet av året.
Sammanfattade punkter av Holgers föreläsning:
Vi konstruerar fel på våra hästar, bl a för att vi inte kör dem korrekt men också via aveln. Människan har inte hängt med. Forskning med fantastiska resultat på 60- och 70-talet har inte tagits vidare. Själv brukar Holger snegla på Gunde Svan och försöka "tänka före".
Vi kommer längre och längre ifrån hästens natur och det är en fara!
De flesta har liknande skador och många av dem kör VI på dem! Vi kan bestämma oss för att arbeta med eller emot slitaget. Korrigering av en hästs exteriör kan i viss mån göras fram till 6 mån ålder men bör inte överdrivas.
Lediga lördagar och söndagar finns inte i min värld! Hur ska man då kunna göra ett träningsschema? Vill man vara professionell måste man vara det mot både sig själv och hästarna.
Hästens hovar är mycket viktiga. Fel i hovarna skapar fel på andra ställen. Tänk på att varje ben belastas med 1,5 ton i 1.20-temo. Hovarna är viktiga! Det är vktigt att skon läggs på rätt plats, annars kommer hoven att förskjutas felaktigt. Tyvärr trampar hästen av sig skorna i hagen så man kan sällan ha så långa skor som man borde och skulle önska. Flapskor är enbart en löpsko! Flapskor förstör gången på hästarna och får dem både att lyfta och sätta i hoven fel.
En häst som har för dåligt grepp är det något annat fel på. En häst behöver normalt inget särskilt grepp.
En häst som "rullar" är i obalans.
Det är min uppfattning att hästen inte kan springa fortare än han kan få bort frambenen. Vi ska därför eftersträva en rundare och snabbare och mer effektiv aktion. Det är inte dressyrtrav vi vill ha!
Bort med stänkskydden! Ta lite skit i ansiktet och se hur din häst rör sig.
Dagens sidostänger är inte funktionella. Det är svårt att hjälpa t ex en "högerhäst" med en stång. Förr fanns det sidostänger med en kula på vilket är att föredra då man får en "skänkeleffekt" på hästen (som i ridningen) i stället för att stången bara trycker på benet.
Genom att visitera sin häst kan man lätt upptäcka skador. Börja med att känn efter om det finns ett eller två "ägg" bakom hästens nacke. De bör masseras bort! Kontrollera hur hästen böjer sitt huvud till vänster och till höger (t ex med morot). Notera manken, den kommer att bli rundare på den sida de överbelastar. Spänningar i ländryggen som blir som en kavel är lätta att lösa upp med massage.
UTSELNING
Selens placering är otroligt viktig för hästens möjligheter att röra sig fritt och effektivt! Holger berättar att han aldrig kör en häst som han inte har selat själv. Han rangordnar 1) Hovar 2) Sele 3) Huvudlag när han pratar om hästens möjligheter att prestera.
De flesta drar åt bukgjorden alldeles för hårt. Det är runt hjärtat vi drar och det finns ingen som helst anledning att dra selen hårdare än sina egna byxor. Han berättar att hästar ibland kommer in med skavsår på armbågarna och folk tror att de slagit sig (med framhovarna) på armbågen men att det i själva verket handlar om att selen lagts för långt fram så att den har nypt dem. "En häst som får tryck på manken av selen går inte att köra korrekt" säger Holger.
Förbygeln är bättre än brösta för att den ger större rörelsefrihet men den ska sitta löst. Det är bara en säkerhetsdetalj.
Huvudlagen sätts oftast för hårt. Bettet ska inte sitta hårdare än att det är max EN rynka i mungipan. Hästen ska kunna tugga bekvämt på bettet och den ska också kunna äta en morot. Holger gillar inte alls de klassiska travbetten som är ovala. Han vill ha runda, vanliga, tränsbett för de ovala kommer att ge tryck på hästens laner - särskilt när den är "uppkäkad" med checkrem. Dessa är dock inte alldeles lätta att hitta.
Nosremmen ska inte heller vara hårt spänt men ska finnas med som en säkerhetsrem. Holger kör gärna sina hästar med en sk. remontgrimma (som spänns ihop nedanför bettet) i motionskörningen. Det är i motionskörningen som det verkliga jobbet med att lösgöra hästens ska ske. Huvudet ska köras ned, inte tvingas ned. Jobba med hästen, krama tömmarna i takt med bakbenens rytm. Jobba lite extra på den sida hästen är stum. En vänsterhäst ska du jobba med vänster hand på och hålla höger ganska stilla. Detta är hästens skola. Holger menar att han nu senast, på Quantum Farm, sänkte veterinärkostnaderna med 50 % bara genom att korrigera hästskötarnas körning av hästarna.
KÖRA OCH SKÖTA HÄST
Att köra serpentiner är utmärkta övningar. Det behövs bara en parkering eller större plan. Jobba med innertömmen i svängarna och byt varv ofta genom att köra snett igenom fyrkanten. Tjata inte på hästen - det ska vara roligt! När hästen blir eftergiven, det behöver bara handla om att den sänker ned huvudet några sekunder, så är den redo! Då mår den bra och man kan avsluta. Eller gå ut i lopp om så önskas....
Longering ska alltid ske med två tömmar och på ca 19-20 m volt. Longering botar krämpor! Använd en vanlig sele men byt ut käkkroken till en bult så är det lät att låta den yttre tömmen stödja sig där och också lätt att byta varv.
Våra travhästar är Formel 1-djur och behöver samma vård som en racerbil!
En vanlig arbetsgivare behöver kunna 200 trix för att få ordning på jobbet. En travtränare behöver ungefär 2 miljoner trix!
Hästskötare av idag ska vara som en sk. "second" i boxningsringen och betjäna hästen.
Bakknäproblem är lättast att bota men är också enligt Holger hästarnas svagaste punkt och ofta roten till allt ont. En häst kan rotera bakknät 3 grader. Han visar (på plasthästen) var bakknät är beläget. Att det många gånger missförstås som att bakknät sitter vid bullen som kommer direkt nedanför ljumsken på benet. Leden sitter ca 1 dm längre ned (på ut- och insidan) och man kan identifiera den genom att känna efter två starka ligament på framsidan som känns som ben och därefter flytta ut fingret på utsidan och hitta en grop/triangel för ledhålan (motsvarande på insidan). Här, i triangeln, blistrar Holger sina hästar för att hålla efter, ungefär var sjätte vecka. I de länder han har jobbat är det tillåtet med betydlgit starkare blister än här i Sverige, han beklagar sig över att franskt blister inte är tillåtet. "Det räcker med en liten tuss, massera 3 sekunder och undvik vatten sedan. Det ska bli en blisterskorpa som ett knappnålshuvud. " Han menar att detta enbart är som ett underhåll, den dagen som hästen är halt av sitt bakknä bör man ta till veterinärbehandling.
Sist men inte minst:
En häst som mår bra är aldrig dum. Förstå hästarna. Det är enklare att vara snäll än att vara dum. Hästarna hälsar alltid och blir besvikna om man inte ser dem. Det räcker med ögonkontakt och ett "hej" eller ett "ciao". Holger tar sig alltid tid att hälsa på hästarna när han kommer in i ett stall.
